PASSIVA KOMPONENTER INLEDAREN Kondensatorer styr livslängden För många elektronikkomponenter är livslängden närmast obegränsad, så länge man håller sig inom specifikationerna. Men det gäller inte våta elektrolytkondensatorer. De har en i allra högsta grad begränsad livslängd och den som konstruerar med för små marginaler kan få ytterst obehagliga överraskningar. Samtidigt är det förstås viktigt att inte konstruera med onödigt stora marginaler heller. Alla tillverkare är utsatta för prispressen och ingen har råd att stoppa in onödigt bra komponenter. Det gäller alltså att veta man gör. Och den som läser igenom artikeln om livslängd för elektrolytkondensatorer har alla möjligheter att komma ut ”på andra sidan” med en ganska god uppfattning om vad som styr livslängden och hur den kan påverkas. Det kanske är ett bättre alternativ att förbättra kylningen än att använda dyrare komponenter. Och i vilket fall som helst bör det kännas tryggt att faktiskt veta vad man kan förvänta sig. Sedan kan man förstås välja att använda andra typer av kondensatorer och på det sättet komma runt problemet. Men återigen gäller det att veta vilka alternativen är och hur mycket det kostar att välja det ena eller andra. Den som tycker att temat blev lite ”kondensatortungt” har alldeles rätt. Egentligen skulle vi haft med lite material om elektromekanik och övriga passiva komponenter också, men så blev det inte. Kom gärna in med idéer om applikationsinriktade artiklar tills det är dags för det här temat nästa gång. n n n Göte Fagerfjäll 36 Livslängd för elektrolytkondensatorer Elektrolytkondensatorer bestämmer ofta livslängden hos elektronikkonstruktioner. Dr Arne Albertsen från Jianghai Europe GmbH gör här en djupdykning i vilka faktorer som påverkar livslängden och hur man bör dimensionera för rätt livslängd. Fig 3. ESR i förhållande till frekvens (a) och temperatur (b). Fig 1. Intern uppbyggnad av en elektrolytkondensator. Elektrolytkondensatorer i aluminiumkåpa (alu-elcaps) är viktiga för funktionen hos många elektronikkonstruktioner. Ett ständigt ökande behov av effektivitet, återanvändbar energi och ett allt större elektronikinnehåll i fordonstillämpningar ökar hela tiden efterfrågan. I många elektroniktillämpningar är konstruktionens livslängd direkt kopplad till elektrolytkondensatorernas livslängd. För att garantera en tillförlitlig funktion under en definierad period är det viktigt att ha en gedigen kunskap om vitala egenskaper hos elektrolytkondensatorer. I den här artikeln tittar vi på hur kondensatorerna är konstruerade och förklarar termer som ESR, rippelström, egenuppvärmning, kemisk stabilitet och livslängd. Två estimeringsverktyg för att uppskatta livslängd i en applikation introduceras och förklaras. elektroly tko n d e n - satorns kon s t ru k t i o n Elektrolytkondensatorer i aluminiumkåpa tillverkas för spänningar från ett par V upp till ca 700 V och med en kapacitans från ca 1 µF upp till mer än 1 F. De är ändå mycket kompakta i storlek. De tillverkas så att en anodfolie med grov yta täcks av ett tunt dielektriskt skikt. Katoden utgörs av elektrolytvätskan (se fig 1). Att elektrolyten är i vätskeform gör tillverkningen av elektrolytkondensatorer speciell och ger en hel del tekniska konsekvenser: • Flödet av elektrisk ström genom elektrolyten styrs av jonernas rörelse. En ökad temperatur hos elektrolyten minskar viskositeten och minskar samtidigt den elektriska resistansen (ESR). • Elektrolytens kokpunkt bestämmer den övre temperaturen hos komponenten och minskar den maximalt tillåtna egenuppvärmningen på grund av rippelströmmar och yttre temperatur. • Förlust av elektrolyt på grund av elektrokemiska reaktioner vid det dielektriska lagret (självläkning) och diffusion genom förseglingen (uttorkning) leder till förändring av elektriska parametrar och en begränsad livslängd. e k v i va l e n t s e r i e - re s i s ta n s ( e s r ) ESR-värdet gör det lätt att kalkylera de termiska förlusterna under drift, när en rippelspänning överlagras på en likspänd offsetspänning [1]. Den ekvivalenta serieinduktansen (ESL) och läckresistansen (Rleakage parallellt med den ideala kapacitansen C) utforskas inte vidare här. ESR (se fig 2) är summan av en approximativ konstant, en frekvensberoende del och en temperaturberoende del [2]: ESR = R0 + Rd + Re Den approximativt konstanta ohmska resistansen R0 utgörs av resistanser från folie, anslutningar och lödterminaler. Typiskt ligger resistansen på några tiotal mOhm. Den frekvensberoende resistansen hos det dielektriska lagret (se fig 3a) kan skrivas som: Fig 4. Kylning av en elektrolytkondensator. kapacitans. Det frekvensberoende resultatet kommer från de dielektriska förlusterna orsakade av strukturen av små dipoler inom oxidlagret när spänningen läggs på [3]. Denna del av ESR-värdet har större inverkan på elektolytkondensatorer med högre spänningstålighet, på grund av det tjockare oxidlagret (ca 1,4 nm/V) Typiska värden på dissipation factor är Dox = 0,06-0,1. Den temperaturberoende resistansen hos elektrolytlösningen i kombination med det mellanliggande papperet (se fig 3b) kan uppskattas baserat på ett känt värde vid rumstemperatur Re(25° C) som: Resistansen hos kombinationen av papper och elektrolyt är ungefär tio gånger så stor som resistansen hos elektrolytlösningen självt. Det icke-ledande papperet ersätter en del av volymen hos den ledande elektrolyten och därför har kombinationen av de båda en lägre konduktivitet. Typiska värden för kondensatorer med elektrolyter baserade på etylenglykol är A=40 och B=0,6 [3]. För att förenkla användningen av ESR-värden och kunna ta hänsyn till frekvens-, temperatur-, och tidsberoende specificerar Jianghai både typiska och maximala ESR-värden. För att garantera tillförlitliga och tåliga konstruktioner bör man använda de maximala ESR-värdena vid val av komponenter. r i p pe l s t r ö m I de flesta konstruktioner finns en växelspänningsdel eller en rippelspänning på toppen av en likspänning. Det orsakar en rippelström och därmed en självuppvärmning av elektrolytkondensatorn. Vi tittar här på RMS-värdet av rippelströmmen: Korrigeringsfaktorn för de olika frekvenserna härrör sig från ESR-värdets frekvensberoende. För att göra det hela enklare an- där Dox är det dielektriska lagrets ”dissipation factor”, f är frekvensen och C är kondensatorns Fig 2. Ekvivalent elektriskt schema för en elektrolytkondensator. Fig 5. Ökad tillåten rippelström vid forcerad kylning. ELEKTRONIK I NORDEN 4/2010 PASSIVA KOMPONENTER Fig 6. FIT-förhållande i förhållande till tid. Tabell 1. Komplett definition av testförhållanden och tillåtna områden. vänds i databladen korrigeringsfaktorer för strömmen vid vissa frekvenser, snarare än ESR-värden vid olika frekvenser. Eftersom ESR-värdets frekvensberoende också varierar med spänningståligheten har många datablad också korrigeringsfaktorer för olika spänningsområden. I praktiken kan en mätning av yttemperaturen på kapselns botten ge en bra approximering av kärntemperaturen för radiella och små ”snap-in”-kondensatorer med kapselstorlekar upp till 25 mm i diameter. För större kapslar rekommenderas en direkt mätning av kärntemperaturen med hjälp av termokopplare. Jianhai kan leverera kondensatorer med förmonterade termokopplare för utvärderingsändamål. s j ä lv u ppvärmning Under användning stiger elektrolytkondensatorns temperatur över omgivningstemperaturen. Temperaturen inuti kondensatorn är högre än kapseltemperaturen och vid konstant operation kommer den elektriska effekten att vara densamma som den värme som avges till omgivningen. Den huvudsakliga avkylningsmekanismen för elektrolytkondensatorer är utstrålning och konvektion (med eller utan fläkt) se fig 4. Vid stora kapselstorlekar är normalt sett utstrålning effektivare än konvektion. Möjligheterna att radiera värme i det infraröda spektralbandet beror på materialegenskaper hos kondensatorns yta A: om vi jämför med en svartkropp har en elektrolytkondensator med ett isolerande plastlager en emissivitet på ca 0,85, medan en blank kondensatoryta bara ligger på ca 0,4 [5]. Färgen på plastlagret (synligt område, 400-700 nm) spelar ingen roll. Värmeutstrålningen styrs av Stefan-Boltzmann’s lag: För fri konvektion har vi: För fri konvektion i kombination med värmeutstrålning använder man normalt sett följande numeriska värden för att få den totala värmetransporten: Om man använder fläktkylning kan värmeöverföringskoefficienten approximeras enligt: Med fläktkylning och en lufthastighet mellan 1-2 m/s kommer avkylningen att förbättras kraftigt, jämfört med vanlig konvektion utan fläkt (mindre än 0,5 m/s). Värmeöverföring via avledning är bara intressant för små axiella elektrolytkondensatorer, eller när komponenterna är vätskekylda. De individuella termiska resistanserna för de olika kylningsmekanismerna kan läggas samman till en övergripande termisk resistans Rth. Temperaturökningen när man lägger på en rippelström, I, på en kondensator med utvändig area, A, blir: Nästa steg för att hitta mera kunskap om de termiska egenskaperna hos elektrolytkondensatorer är att försöka få fram kärntemperaturen (core temperature). Detta är den viktigaste parametern för att bestämma livslängden hos en elektrolytkondensator. Kärntemperaturen, Tc, estimeras som: där den kombinerade termiska resistansen i axiell och i radiell riktning ligger mellan: k e m i s k s ta b i l i t e t Moderna elektrolytsystem är blandningar av flera olika ämnen och kemisk stabilitet över livstiden är ett absolut krav (tabell 1, höger kolumn). Lagringstesten (shelf life test) är till skillnad från vanlig lagring vid normala temperaturer en mycket krävande test. Testobjekten utsätts för fördefinierade perioder av temperaturer i maxområdet utan pålagd spänning. Utan spänning kan inte kondensatorn självläka under testet. Vitala parametrar som läckström, kapacitans och ”dissipation factor” måste hållas inom fördefinierade gränser efter testen. Ett högt numeriskt värde på lagringstesten är en bra indikator för kemisk stabilitet, hög materialrenhet och bra produktionskvalitet. Alla kondensatorserier från Jianghi anger detta värde i databladen. t i l l f ö r l i t l i g h e t och livslängd Tillförlitlighet och livslängd ger svaren på frågorna: ”Hur många kondensatorer kommer att gå sönder under användning?” och ”Hur länge kommer kondensatorerna att överleva i min applikation?”. De två frågorna är olika, men har en koppling mellan varandra. Över tiden följer andelen felaktiga elektrolytkondensatorer den så kallade badkarskurvan [6]. Felandelen (FIT rate) definieras som antal fel per tidsenhet. Badkarskurvan i fig 6 visar tre distinkta på varandra följande segment: • Den tidiga perioden (”infant mortality”) med en minskande FIT rate. • Perioden inom den normala livslängden (random failure-området), med en konstant FIT rate. • Den sena perioden, med ökande FIT rate beroende på utmattning och förändringar utanför acceptabla gränser vid slutet av eller efter slutet av den normala livslängden. ELEKTRONIK I NORDEN 4/2010 I produktionsprocessen utsätts alla elektrolytkondensatorer för en form av ”burn in”. Tidiga fel är därför mycket ovanliga [1]. I fortsättningen antar vi att kondensatorn arbetar inom ”random failure”-området av badkarskurvan och att arbetsförhållandena ligger inom det specificerade. Tillåtna arbetsförhållanden definieras av de acceptabla kombinationerna av spänning, polaritet, omgivningstemperatur, rippelström, mekanisk stress och en ”ren” omgivning (inga kemiskt aggressiva komponenter i närheten av elektrolytkondensatorn. Slutet av livslängden nås när vissa parametrar går utanför de förbestämda gränserna. Det är dock vanligt att man tillåter att en viss andel av komponenterna ligger utanför gränserna. En parameter som går utanför gränsen innebär inte en förlust av kondensatorns funktion och konstruktionen bör göras så att den fungerar även under sådana förhållanden. Flera definitioner och termer finns för att beskriva en elektrolytkondensators livslängd: • Uthållighet (endurance) Metoden för att göra en uthållighetstest beskrivs i IEC603844-standarden. Kondensatorerna körs vid märkspänning och vid sin övre temperaturgräns. De elektriska parametrarna (kapacitans, ESR och läckström) observeras över tiden fram tills att vissa gränser uppnås. Beroende på antal typer som testas kan upp till sju procent av de testade enheterna tillåtas att gå utanför gränsen vid testens slut. • Användbar livstid (useful life) Termen användbar livstid relaterar till ett tyskt förord till standarden DIN IEC 60384-4 (numera återkallad). Testproceduren ligger nära en normal applikations verkliga arbetsförhållanden. fischer connectors push- pull ■ Snabbt, enkelt och pålitligt självlåsande system ■ Idealisk där i och urmatningar sker ofta ■ Sortimentet omfattar fler än 10’000 standard kontaktdon ■ Kundanpassade kontaktdon och kablage lösningar ■ Hög kvalité, kompakt och lätt konstruktion ■ Tålig konstruktion för tuffa och krävande miljöer ■ > 10 000 matnings cykler Monter C01:40 www.fischerconnectors.se Sweden and Finland Fischer Connectors AB Kungsporten - 42750 Billdal Tel. +46 31 910 420 - [email protected] 37 PASSIVA KOMPONENTER Fig 7. Livslängdsdiagram för kondensatorserien Jianghai CD_297_BB. Fig 8. Spänningsfaktorer för olika tillverkare. Fig 9. Skärningspunkten mellan de två huvudparametrarna träffar kurvan för livslängdsmultiplikatorn. Förutom likspänningen och temperaturen i det övre området finns också en rippelspänning som ger ökad stress via självuppvärmning. När man jämför datablad för olika tillverkare av elektrolytkondensatorer ser man ofta en sammanblandning eller omdefinition av de två termerna ovan. Man använder uttryck som ”load life”, ”useful life”, ”endurance”, ”life expectancy”, ”operational life” och ”service life”. Förutom att använda olika begränsningar för att definiera slutet på livslängden ser man också olika standarder för att tillåta en viss del av de testade komponenterna att ligga utanför området. Det här gör livslängdsjämförelser mellan olika tillverkares komponenter svårt. Idag finns inga egentliga standarder som kan användas för att ge en exakt definition av termerna och dess mening. En amerikansk standardiseringskommitté har arbetat fram ett förslag till gemensamma testförhållanden, publicerat som EIA IS-749 (Rectified Mains Application Expected Wear-Out Lifetime Test) för livs- knitter-switch number one in switches Switches for all Applications 2 Million Switches in Stock Worldwide Support 38 längdstest av elektrolytkondensatorer placerade i anslutning till elnätet (bakom diodbryggan) [4]. Innan det finns generellt applicerbara standarder har Jianghai valt att publicera alla relevanta definitioner och testkonditioner i databladet (se tabell 1). Förutom de mera marknadsorienterade ”useful life”-siffrorna publicerar Jianghai också väldefinierade specifikationer av ”load life” och ”endurance” för att öka transparensen för användarna. Tillsammans med lagringstestresultat för att indikera kemisk stabilitet ger det en bra bild av kondensatorerna. spänning under användning. Om fläktkylning används justeras ändras tillåten rippelström i förhållande till det. Livstidsmodellen ser ut så här: l i v s t i d s d i ag r a m o c h livstidsmodell Livstidsdiagram och en livstidsmodell är användbara verktyg för att bedöma en kondensators förväntade livslängd. Livstidsdiagrammet tar upp de viktigaste parametrarna (temperatur och rippelström) och visar tillåtna kombinationer på ett grafiskt sätt. Livstidsmodellen tar också hänsyn till den verkliga arbetsspänningen. De här två verktygen kan användas i många konstruktioner. Speciella förhållanden, till exempel drift nära temperaturgränser, ovanliga vågformer på rippelströmmen eller speciella kondensatorkonstruktioner, kan dock begränsa användbarheten. För varje applikation bör resultaten bekräftas av tillverkaren. Den vätskeformiga elektrolyten inuti elektrolytkondensatorn är den huvudsakliga orsaken till den begränsade livslängden och förändringarna av parametrar [7]. Men elektrokemisk degradering, accelererad av ökade spänningar och temperaturer, kan uppskattas med hjälp av en delvis empirisk livstidsmodell. Livstidsdiagrammen från Jianghai har för många serier tagits fram med hjälp av den numeriska livstidsmodellen. Den färgade arean i diagrammet visar vilka kombinationer av rippelström och omgivningstemperatur som kan leda till temperaturer nära eller över kokpunkten för elektrolyten. (se fig 7). Dessa kombinationer kan bara användas om de bekräftas av tillverkaren. Livstidsmodellen ger en uppskattning av elektrolytkondensatorns livslängd i en given applikation. Indata till modellen är ett antal typspecifika parametrar från databladet, tillsammans med en del applikationsspecifika parametrar som omgivningstemperatur, rippelström och verklig pålagd Livslängden för en elektrolytkondensator följer den etablerade ”10-Kelvin-regeln” från Arrhenius: en minskning av omgivningstemperaturen med 10 K dubblar livslängden. Formeln för KT ser ut så här: Rippelströmmens påverkan på självuppvärmningen och därmed livslängden kan visas i följande formel: För små radiella kondensatorer är det den temperaturberoende elektrolytförlusten som styr livslängden. Man kan räkna med att spänningsfaktorn, Kv = 1. För mellanstora och stora kondensatorer påverkar den faktiskt pålagda spänningen livslängden i viss mån. Spänningar under märkspänningen stressar det dielektriska lagret mindre. Ju närmare den pålagda spänningen är märkspän- Toggle Switches knitter-switch Push Button Switches knitter-switch UK Limited Grove House, Lutyens Close, Chineham Court, Basingstoke, RG24 8AG, United Kingdom Slide Switches Dual In-Line Switches Rotary Switches Tel: +44 1256 338670 Fax: +44 1256 338671 Email: [email protected] Tact Switches www.knitter-switch.com ningen, desto mer av elektrolyten används för självläkning av små fel i det dielektriska lagret. Självläkningen (och elektrolytkonsumtionen) har också ett exponentiellt temperaturberoende. En sänkning av arbetsspänningen under märkspänningen kan öka livslängden markant [4]. Jianghai uppskattar influensen av den faktiskt pålagda spänningen på livslängden med hjälp av en empiriskt bestämd formel. Spänningar under halva märkspänningen anses opraktiska och täcks inte av modellen. Exponenten n väljs till 5 eller 3, vilket motsvarar moderata värden: e xe m pe l p å l i v s längdsestimering Följande exempel kan fungera som illustration av en praktisk användning av livstidsdiagram och livstidsmodell. Vi utgår från en 390 µF/400 V snap-in-kondensator med storleken 35x45 mm och temperaturklassningen 105°C (CD_297_ BB från Jianghai). Kondensatorn skall arbeta i 55°C omgivningstemperatur och med en rippelström av 2,51 Arms vid 20 kHz. Kondensatorn arbetar vid märkspänning, 400 V, så bara omgivningstemperatur och rippelström behövs för livslängdsestimeringen. Kylningen görs med konvektion och utstrålning. Databladet indikerar en nominell rippelström på 1,27 Arms vid 120 Hz och 105°C och en frekvenskorrektionsfaktor på 1,4 för frekvenser över 10 kHz och märkspänningar mellan 315 och 450 V. Livslängden (”useful life”) specificeras till 7 000 timmar vid normal belastning. Förhållandet mellan verkligt, frekvensberoende rippel och nominell rippelström beräknas som: Från livslängdsdiagrammet i fig 9 hittar vi ett approximativt värde på livslängdsmultiplikatorn på 16, vid skärningen mellan omgivningstemperatur och rippelströmsfaktor. Uppskattad användbar livslängd blir då: ELEKTRONIK I NORDEN 4/2010 PASSIVA KOMPONENTER Fortsatt kondensatorutveckling Hybridkondensatorerna är optimerade för frekvenser från 100 kHz och uppåt. Hela utvecklingen styrs av mobiltelefoner och PC-datorer. – De här kondensatorerna finns ännu så länge heller inte för lika höga spänningar som konventionella. Gränsen går vid 100 V idag. Men utvecklingen är mycket snabb. – Med märkspänningarna 50 V och 100 V kommer vi in i en lite ny marknad. Dessutom har vi temperaturtålighet från -55 till +135 grader. Vi har automotivespecifikationer och komponenter för höga g-värden. Det finns kondensatorer som klarar mekaniska stötar upp till 30 g. Vanliga våta elektrolytkondensatorer i aluminiumkapsel fortsätter att vara de stora volymprodukterna när det gäller kondensatorer med hög kapacitans. Men det finns alternativ och de behöver inte vara så mycket dyrare. Ett alternativ är hybridkondensatorer, där man lagt till ett lager av ledande polymer, men för övrigt behållit samma uppbyggnad som en vanlig elektrolytkondensator. Det ger en rad intressanta fördelar, inte minst ett betydligt lägre ESR-värde. Men man får också en mycket stor tålighet mot rippelströmmar och tålighet mot överspänning och spikar. – Väljer man den här typen av stabila kondensatorer behöver man inte konstruera med de ganska stora marginaler som konstruktörer vant sig vid med våta elektrolytkondensatorer, säger Georg Svensson, försäljningschef för komponenter och arbetande styrelseordförande hos Martinsson Elektronik AB. Hybridkondensatorer kan i en hel del fall ersätta vanliga elektrolytkondensatorer, också i priskänsliga tillämpningar. – Ett exempel kan se ut så här: med fem parallellkopplade elektrolytkondensatorer får man 78 mOhm ESR, 1,2 A rippelström och 1000 timmars livslängd. En enda hybridkondensator ger 60 mOhm ESR, 1,2 A rippelström och 5 000 timmars livslängd. Hybridkondensatorerna är självläkande, på samma sätt som vanliga elektrolytkondensatorer. – Väljer man den här typen av stabila kondensatorer behöver man inte konstruera med de ganska stora marginaler som konstruktörer vant sig vid med våta elektrolytkondensatorer, säger Georg Svensson, försäljningschef för komponenter och arbetande styrelseordförande hos Martinsson Elektronik AB. Tillåten rippelström är betydligt högre hos hybridkondensatorn, jämfört med vanliga elektrolytkondensatorer. Hybridkondensatorn har ett betydligt lägre inre motstånd jämfört med vanliga elektrolytkondensatorer. Alternativt kan livslängden uppskattas med hjälp av den numeriska livslängdsmodellen: [2] Gasperi, M. L., A Method for Predicting the Expected Life of Bus Capacitors, IEEE Industry Applications Society, Annual Meeting, New Orleans, Louisiana, October 5-9, 1997 [3] Mirsky, G., Determining end-of-life, ESR, and lifetime calculations for electrolytic capacitors at higher temperatures, EDN, August 20, 2008 [4] Parler, S.G., Deriving Life Multipliers for Aluminum Electrolytic Capacitors, IEEE Power Electronics Society Newsletter, vol. 16, no.1, 11-12, February 2004 [5] Parler, S.G., Thermal Modeling of Aluminum Electrolytic Capacitors, IEEE Industry Applications Society Conference, October 1999 [6] Stiny, L., Handbuch passiver elektronischer Bauelemente, Franzis Verlag, Poing, 2007 [7] Thiesbürger, K.H., Der Elektrolytkondensator, Roederstein, Landshut, 1991 [8] van de Steeg, T., Selecting electrolytic capacitors for power supplies, DATAWEEK Electronics & Communications Technology, Issue February 28, 2001 [9] Venet, P., A. Lahyani, G. Grellet, A. AhJaco, Influence of aging on electrolytic capacitors function in static converters: Fault prediction method, Eur. Phys. J. AP 5, 71-83 (1999) Dr. Arne Albertsen föddes 1965 i Eutin i norra Tyskland och han studerade tillämpad fysik vid Kiels Universitet. Han doktorerade 1994 har sedan dess arbetat med bland annat forskning och utveckling. Sedan 2008 är han ansvarig för försäljning och marknadsföring hos Jianghai Europe. Resultatet blir detsamma i bägge fallen. n n n Dr Arne Albertsen, Jianghai Europe GmbH Referenser: [1] Both, J., Aluminium-Elektrolytkondensatoren, Teil 1 - Ripplestrom und Teil 2- Lebensdauerberechnung, BC Components, February 10, 2000 ELEKTRONIK I NORDEN 4/2010 livslängd Polymerkondensatorer finns idag i en rad utföranden, från välkända OsCon och tantalpolymerkondensatorn PosCap till de tidigare nämnda hybridkondensatorerna. En fördel med tekniken är att man kan nå mycket lång livslängd. – Vanliga våta elektrolytkondensatorer torkar upp efter mindre än 5 000 timmar. Då minskar kapacitansen snabbt och ESRvärdet drar iväg. Om man i stället väljer polymerkondensatorer blir situationen en helt annan. De förändras knappast alls. Efter 10 000 timmar förändras värdena med bara ett par procent. – Sedan har vi alternativet med fortsättning nertill på sid 40. Miniature Power Inductors for mobile applications Tiny type power inductors with high current capability Current capability up to 8 A Available ex stock Reference design with all major IC manufacturers Samples free of charge Perfect soldering characteristics due to integrated soldering pad Smallest size: 2.8 x 2.8 x 1.1 mm Extremly compact size Design-In support included EMC COMPONENTS INDUCTORS TRANSFORMERS RF COMPONENTS CIRCUIT PROTECTION CONNECTORS POWER ELEMENTS SWITCHES A S S E M B LY T E C H N I Q U E www.we-online.com 39