Livslängd för elektrolyt- kondensatorer

PASSIVA KOMPONENTER
INLEDAREN
Kondensatorer
styr livslängden
För många elektronikkomponenter är livslängden närmast obegränsad, så länge
man håller sig inom specifikationerna. Men det gäller
inte våta elektrolytkondensatorer. De har en i allra högsta
grad begränsad livslängd och
den som konstruerar med för
små marginaler kan få ytterst
obehagliga överraskningar.
Samtidigt är det förstås
viktigt att inte konstruera
med onödigt stora marginaler heller. Alla tillverkare är
utsatta för prispressen och
ingen har råd att stoppa in
onödigt bra komponenter.
Det gäller alltså att veta man
gör.
Och den som läser igenom artikeln om livslängd
för elektrolytkondensatorer
har alla möjligheter att komma ut ”på andra sidan” med
en ganska god uppfattning
om vad som styr livslängden
och hur den kan påverkas.
Det kanske är ett bättre alternativ att förbättra kylningen
än att använda dyrare komponenter. Och i vilket fall
som helst bör det kännas
tryggt att faktiskt veta vad
man kan förvänta sig.
Sedan kan man förstås
välja att använda andra typer
av kondensatorer och på det
sättet komma runt problemet. Men återigen gäller det
att veta vilka alternativen är
och hur mycket det kostar att
välja det ena eller andra.
Den som tycker att temat
blev lite ”kondensatortungt”
har alldeles rätt. Egentligen
skulle vi haft med lite material om elektromekanik och
övriga passiva komponenter
också, men så blev det inte.
Kom gärna in med idéer om
applikationsinriktade artiklar
tills det är dags för det här temat nästa gång. n n n
Göte Fagerfjäll
36
Livslängd för elektrolytkondensatorer
Elektrolytkondensatorer bestämmer ofta livslängden
hos elektronikkonstruktioner. Dr Arne Albertsen
från Jianghai Europe GmbH gör här en djupdykning
i vilka faktorer som påverkar livslängden och hur
man bör dimensionera för rätt livslängd.
Fig 3. ESR i förhållande till frekvens (a) och temperatur (b).
Fig 1. Intern uppbyggnad av en elektrolytkondensator.
Elektrolytkondensatorer i aluminiumkåpa (alu-elcaps) är viktiga
för funktionen hos många elektronikkonstruktioner. Ett ständigt ökande behov av effektivitet,
återanvändbar energi och ett allt
större elektronikinnehåll i fordonstillämpningar ökar hela tiden efterfrågan.
I många elektroniktillämpningar är konstruktionens livslängd direkt kopplad till elektrolytkondensatorernas livslängd.
För att garantera en tillförlitlig
funktion under en definierad period är det viktigt att ha en gedigen kunskap om vitala egenskaper hos elektrolytkondensatorer. I
den här artikeln tittar vi på hur
kondensatorerna är konstruerade
och förklarar termer som ESR,
rippelström, egenuppvärmning,
kemisk stabilitet och livslängd.
Två estimeringsverktyg för att
uppskatta livslängd i en applikation introduceras och förklaras.
elektroly tko n d e n - satorns kon s t ru k t i o n
Elektrolytkondensatorer i aluminiumkåpa tillverkas för spänningar från ett par V upp till ca 700 V
och med en kapacitans från ca 1
µF upp till mer än 1 F. De är ändå
mycket kompakta i storlek. De
tillverkas så att en anodfolie med
grov yta täcks av ett tunt dielektriskt skikt. Katoden utgörs av
elektrolytvätskan (se fig 1).
Att elektrolyten är i vätskeform gör tillverkningen av elektrolytkondensatorer speciell och
ger en hel del tekniska konsekvenser:
• Flödet av elektrisk ström genom elektrolyten styrs av jonernas rörelse. En ökad temperatur
hos elektrolyten minskar viskositeten och minskar samtidigt den
elektriska resistansen (ESR).
• Elektrolytens kokpunkt bestämmer den övre temperaturen
hos komponenten och minskar
den maximalt tillåtna egenuppvärmningen på grund av rippelströmmar och yttre temperatur.
• Förlust av elektrolyt på grund
av elektrokemiska reaktioner vid
det dielektriska lagret (självläkning) och diffusion genom förseglingen (uttorkning) leder till
förändring av elektriska parametrar och en begränsad livslängd.
e k v i va l e n t s e r i e - re s i s ta n s ( e s r )
ESR-värdet gör det lätt att kalkylera de termiska förlusterna under
drift, när en rippelspänning överlagras på en likspänd offsetspänning [1]. Den ekvivalenta serieinduktansen (ESL) och läckresistansen (Rleakage parallellt med
den ideala kapacitansen C) utforskas inte vidare här.
ESR (se fig 2) är summan av en
approximativ konstant, en frekvensberoende del och en temperaturberoende del [2]:
ESR = R0 + Rd + Re
Den approximativt konstanta
ohmska resistansen R0 utgörs av
resistanser från folie, anslutningar
och lödterminaler. Typiskt ligger
resistansen på några tiotal
mOhm.
Den frekvensberoende resistansen hos det dielektriska lagret
(se fig 3a) kan skrivas som:
Fig 4. Kylning av en elektrolytkondensator.
kapacitans.
Det frekvensberoende resultatet kommer från de dielektriska
förlusterna orsakade av strukturen av små dipoler inom oxidlagret när spänningen läggs på
[3]. Denna del av ESR-värdet har
större inverkan på elektolytkondensatorer med högre spänningstålighet, på grund av det tjockare
oxidlagret (ca 1,4 nm/V) Typiska
värden på dissipation factor är
Dox = 0,06-0,1.
Den temperaturberoende resistansen hos elektrolytlösningen
i kombination med det mellanliggande papperet (se fig 3b) kan
uppskattas baserat på ett känt
värde vid rumstemperatur Re(25°
C) som:
Resistansen hos kombinationen
av papper och elektrolyt är ungefär tio gånger så stor som resistansen hos elektrolytlösningen självt.
Det icke-ledande papperet ersätter en del av volymen hos den ledande elektrolyten och därför har
kombinationen av de båda en
lägre konduktivitet. Typiska värden för kondensatorer med elektrolyter baserade på etylenglykol
är A=40 och B=0,6 [3].
För att förenkla användningen
av ESR-värden och kunna ta hänsyn till frekvens-, temperatur-,
och tidsberoende specificerar
Jianghai både typiska och maximala ESR-värden. För att garantera tillförlitliga och tåliga konstruktioner bör man använda de
maximala ESR-värdena vid val av
komponenter.
r i p pe l s t r ö m
I de flesta konstruktioner finns en
växelspänningsdel eller en rippelspänning på toppen av en likspänning. Det orsakar en rippelström och därmed en självuppvärmning av elektrolytkondensatorn. Vi tittar här på RMS-värdet
av rippelströmmen:
Korrigeringsfaktorn för de olika frekvenserna härrör sig från
ESR-värdets frekvensberoende.
För att göra det hela enklare an-
där Dox är det dielektriska lagrets ”dissipation factor”, f är frekvensen och C är kondensatorns
Fig 2. Ekvivalent elektriskt
schema för en elektrolytkondensator.
Fig 5. Ökad tillåten rippelström vid forcerad kylning.
ELEKTRONIK I NORDEN 4/2010
PASSIVA KOMPONENTER
Fig 6. FIT-förhållande i förhållande till tid.
Tabell 1. Komplett definition av testförhållanden och tillåtna områden.
vänds i databladen korrigeringsfaktorer för strömmen vid vissa
frekvenser, snarare än ESR-värden vid olika frekvenser. Eftersom ESR-värdets frekvensberoende också varierar med spänningståligheten
har
många
datablad också korrigeringsfaktorer för olika spänningsområden.
I praktiken kan en mätning av
yttemperaturen på kapselns botten ge en bra approximering av
kärntemperaturen för radiella och
små
”snap-in”-kondensatorer
med kapselstorlekar upp till 25
mm i diameter. För större kapslar
rekommenderas en direkt mätning av kärntemperaturen med
hjälp av termokopplare. Jianhai
kan leverera kondensatorer med
förmonterade termokopplare för
utvärderingsändamål.
s j ä lv u ppvärmning
Under användning stiger elektrolytkondensatorns
temperatur
över omgivningstemperaturen.
Temperaturen inuti kondensatorn är högre än kapseltemperaturen och vid konstant operation
kommer den elektriska effekten
att vara densamma som den värme som avges till omgivningen.
Den huvudsakliga avkylningsmekanismen för elektrolytkondensatorer är utstrålning och
konvektion (med eller utan fläkt)
se fig 4. Vid stora kapselstorlekar
är normalt sett utstrålning effektivare än konvektion.
Möjligheterna att radiera värme i det infraröda spektralbandet
beror på materialegenskaper hos
kondensatorns yta A: om vi jämför med en svartkropp har en
elektrolytkondensator med ett
isolerande plastlager en emissivitet på ca 0,85, medan en blank
kondensatoryta bara ligger på ca
0,4 [5]. Färgen på plastlagret
(synligt område, 400-700 nm)
spelar ingen roll.
Värmeutstrålningen styrs av
Stefan-Boltzmann’s lag:
För fri konvektion har vi:
För fri konvektion i kombination med värmeutstrålning använder man normalt sett följande
numeriska värden för att få den
totala värmetransporten:
Om man använder fläktkylning kan värmeöverföringskoefficienten approximeras enligt:
Med fläktkylning och en lufthastighet mellan 1-2 m/s kommer
avkylningen att förbättras kraftigt,
jämfört med vanlig konvektion
utan fläkt (mindre än 0,5 m/s).
Värmeöverföring via avledning är bara intressant för små
axiella elektrolytkondensatorer,
eller när komponenterna är vätskekylda. De individuella termiska
resistanserna för de olika kylningsmekanismerna kan läggas
samman till en övergripande termisk resistans Rth. Temperaturökningen när man lägger på en
rippelström, I, på en kondensator
med utvändig area, A, blir:
Nästa steg för att hitta mera
kunskap om de termiska egenskaperna hos elektrolytkondensatorer är att försöka få fram kärntemperaturen (core temperature).
Detta är den viktigaste parametern för att bestämma livslängden
hos en elektrolytkondensator.
Kärntemperaturen, Tc, estimeras
som:
där den kombinerade termiska
resistansen i axiell och i radiell
riktning ligger mellan:
k e m i s k s ta b i l i t e t
Moderna elektrolytsystem är
blandningar av flera olika ämnen
och kemisk stabilitet över livstiden är ett absolut krav (tabell 1,
höger kolumn). Lagringstesten
(shelf life test) är till skillnad från
vanlig lagring vid normala temperaturer en mycket krävande test.
Testobjekten utsätts för fördefinierade perioder av temperaturer i
maxområdet utan pålagd spänning. Utan spänning kan inte
kondensatorn självläka under testet. Vitala parametrar som läckström, kapacitans och ”dissipation factor” måste hållas inom
fördefinierade gränser efter testen.
Ett högt numeriskt värde på
lagringstesten är en bra indikator
för kemisk stabilitet, hög materialrenhet och bra produktionskvalitet. Alla kondensatorserier från
Jianghi anger detta värde i databladen.
t i l l f ö r l i t l i g h e t och livslängd
Tillförlitlighet och livslängd ger
svaren på frågorna: ”Hur många
kondensatorer kommer att gå sönder under användning?” och ”Hur
länge kommer kondensatorerna
att överleva i min applikation?”.
De två frågorna är olika, men har
en koppling mellan varandra.
Över tiden följer andelen felaktiga elektrolytkondensatorer den
så kallade badkarskurvan [6]. Felandelen (FIT rate) definieras som
antal fel per tidsenhet. Badkarskurvan i fig 6 visar tre distinkta på
varandra följande segment:
• Den tidiga perioden (”infant
mortality”) med en minskande
FIT rate.
• Perioden inom den normala
livslängden (random failure-området), med en konstant FIT rate.
• Den sena perioden, med
ökande FIT rate beroende på utmattning och förändringar utanför acceptabla gränser vid slutet
av eller efter slutet av den normala livslängden.
ELEKTRONIK I NORDEN 4/2010 I produktionsprocessen utsätts
alla elektrolytkondensatorer för
en form av ”burn in”. Tidiga fel är
därför mycket ovanliga [1].
I fortsättningen antar vi att
kondensatorn arbetar inom ”random failure”-området av badkarskurvan och att arbetsförhållandena ligger inom det specificerade. Tillåtna arbetsförhållanden
definieras av de acceptabla kombinationerna av spänning, polaritet, omgivningstemperatur, rippelström, mekanisk stress och en
”ren” omgivning (inga kemiskt
aggressiva komponenter i närheten av elektrolytkondensatorn.
Slutet av livslängden nås när
vissa parametrar går utanför de
förbestämda gränserna. Det är
dock vanligt att man tillåter att
en viss andel av komponenterna
ligger utanför gränserna. En parameter som går utanför gränsen
innebär inte en förlust av kondensatorns funktion och konstruktionen bör göras så att den
fungerar även under sådana förhållanden.
Flera definitioner och termer
finns för att beskriva en elektrolytkondensators livslängd:
• Uthållighet (endurance)
Metoden för att göra en uthållighetstest beskrivs i IEC603844-standarden. Kondensatorerna
körs vid märkspänning och vid
sin övre temperaturgräns. De
elektriska parametrarna (kapacitans, ESR och läckström) observeras över tiden fram tills att vissa
gränser uppnås. Beroende på antal typer som testas kan upp till
sju procent av de testade enheterna tillåtas att gå utanför gränsen
vid testens slut.
• Användbar livstid (useful
life)
Termen användbar livstid relaterar till ett tyskt förord till standarden DIN IEC 60384-4 (numera återkallad). Testproceduren
ligger nära en normal applikations verkliga arbetsförhållanden.
fischer connectors
push- pull
■ Snabbt, enkelt och pålitligt självlåsande system
■ Idealisk där i och urmatningar sker ofta
■ Sortimentet omfattar fler än 10’000 standard
kontaktdon
■ Kundanpassade kontaktdon och kablage lösningar
■ Hög kvalité, kompakt och lätt konstruktion
■ Tålig konstruktion för tuffa och krävande miljöer
■ > 10 000 matnings cykler
Monter C01:40
www.fischerconnectors.se
Sweden and Finland
Fischer Connectors AB
Kungsporten - 42750 Billdal
Tel. +46 31 910 420 - [email protected]
37
PASSIVA KOMPONENTER
Fig 7. Livslängdsdiagram för kondensatorserien Jianghai CD_297_BB.
Fig 8. Spänningsfaktorer för olika tillverkare.
Fig 9. Skärningspunkten mellan de två huvudparametrarna träffar
kurvan för livslängdsmultiplikatorn.
Förutom likspänningen och temperaturen i det övre området
finns också en rippelspänning
som ger ökad stress via självuppvärmning.
När man jämför datablad för
olika tillverkare av elektrolytkondensatorer ser man ofta en sammanblandning eller omdefinition
av de två termerna ovan. Man använder uttryck som ”load life”,
”useful life”, ”endurance”, ”life
expectancy”, ”operational life”
och ”service life”. Förutom att
använda olika begränsningar för
att definiera slutet på livslängden
ser man också olika standarder för
att tillåta en viss del av de testade
komponenterna att ligga utanför
området. Det här gör livslängdsjämförelser mellan olika tillverkares komponenter svårt.
Idag finns inga egentliga standarder som kan användas för att
ge en exakt definition av termerna och dess mening. En amerikansk standardiseringskommitté
har arbetat fram ett förslag till gemensamma testförhållanden, publicerat som EIA IS-749 (Rectified Mains Application Expected
Wear-Out Lifetime Test) för livs-
knitter-switch
number one in switches
Switches for all Applications
2 Million Switches in Stock
Worldwide Support
38
längdstest av elektrolytkondensatorer placerade i anslutning till
elnätet (bakom diodbryggan) [4].
Innan det finns generellt applicerbara standarder har Jianghai
valt att publicera alla relevanta
definitioner och testkonditioner i
databladet (se tabell 1).
Förutom de mera marknadsorienterade ”useful life”-siffrorna
publicerar Jianghai också väldefinierade specifikationer av ”load
life” och ”endurance” för att öka
transparensen för användarna.
Tillsammans med lagringstestresultat för att indikera kemisk stabilitet ger det en bra bild av kondensatorerna.
spänning under användning. Om
fläktkylning används justeras
ändras tillåten rippelström i förhållande till det.
Livstidsmodellen ser ut så här:
l i v s t i d s d i ag r a m o c h
livstidsmodell
Livstidsdiagram och en livstidsmodell är användbara verktyg för
att bedöma en kondensators förväntade livslängd. Livstidsdiagrammet tar upp de viktigaste
parametrarna (temperatur och
rippelström) och visar tillåtna
kombinationer på ett grafiskt
sätt. Livstidsmodellen tar också
hänsyn till den verkliga arbetsspänningen.
De här två verktygen kan användas i många konstruktioner.
Speciella förhållanden, till exempel drift nära temperaturgränser,
ovanliga vågformer på rippelströmmen eller speciella kondensatorkonstruktioner, kan dock
begränsa användbarheten. För
varje applikation bör resultaten
bekräftas av tillverkaren.
Den vätskeformiga elektrolyten inuti elektrolytkondensatorn
är den huvudsakliga orsaken till
den begränsade livslängden och
förändringarna av parametrar [7].
Men elektrokemisk degradering,
accelererad av ökade spänningar
och temperaturer, kan uppskattas
med hjälp av en delvis empirisk
livstidsmodell.
Livstidsdiagrammen
från
Jianghai har för många serier tagits fram med hjälp av den numeriska livstidsmodellen. Den färgade arean i diagrammet visar vilka
kombinationer av rippelström
och omgivningstemperatur som
kan leda till temperaturer nära eller över kokpunkten för elektrolyten. (se fig 7). Dessa kombinationer kan bara användas om de bekräftas av tillverkaren.
Livstidsmodellen ger en uppskattning av elektrolytkondensatorns livslängd i en given applikation. Indata till modellen är ett
antal typspecifika parametrar från
databladet, tillsammans med en
del applikationsspecifika parametrar som omgivningstemperatur,
rippelström och verklig pålagd
Livslängden för en elektrolytkondensator följer den etablerade
”10-Kelvin-regeln” från Arrhenius: en minskning av omgivningstemperaturen med 10 K dubblar
livslängden. Formeln för KT ser
ut så här:
Rippelströmmens påverkan på
självuppvärmningen och därmed
livslängden kan visas i följande
formel:
För små radiella kondensatorer
är det den temperaturberoende
elektrolytförlusten som styr livslängden. Man kan räkna med att
spänningsfaktorn, Kv = 1.
För mellanstora och stora kondensatorer påverkar den faktiskt
pålagda spänningen livslängden i
viss mån. Spänningar under märkspänningen stressar det dielektriska lagret mindre. Ju närmare den
pålagda spänningen är märkspän-
Toggle Switches
knitter-switch
Push Button Switches
knitter-switch UK Limited
Grove House, Lutyens Close,
Chineham Court, Basingstoke,
RG24 8AG, United Kingdom
Slide Switches
Dual In-Line Switches
Rotary Switches
Tel: +44 1256 338670
Fax: +44 1256 338671
Email: [email protected]
Tact Switches
www.knitter-switch.com
ningen, desto mer av elektrolyten
används för självläkning av små fel
i det dielektriska lagret.
Självläkningen (och elektrolytkonsumtionen) har också ett exponentiellt temperaturberoende.
En sänkning av arbetsspänningen
under märkspänningen kan öka
livslängden markant [4].
Jianghai uppskattar influensen
av den faktiskt pålagda spänningen på livslängden med hjälp av en
empiriskt bestämd formel. Spänningar under halva märkspänningen anses opraktiska och täcks
inte av modellen. Exponenten n
väljs till 5 eller 3, vilket motsvarar
moderata värden:
e xe m pe l p å l i v s längdsestimering
Följande exempel kan fungera
som illustration av en praktisk
användning av livstidsdiagram
och livstidsmodell.
Vi utgår från en 390 µF/400 V
snap-in-kondensator med storleken 35x45 mm och temperaturklassningen 105°C (CD_297_
BB från Jianghai). Kondensatorn
skall arbeta i 55°C omgivningstemperatur och med en rippelström av 2,51 Arms vid 20 kHz.
Kondensatorn arbetar vid märkspänning, 400 V, så bara omgivningstemperatur och rippelström
behövs för livslängdsestimeringen. Kylningen görs med konvektion och utstrålning.
Databladet indikerar en nominell rippelström på 1,27 Arms
vid 120 Hz och 105°C och en
frekvenskorrektionsfaktor på 1,4
för frekvenser över 10 kHz och
märkspänningar mellan 315 och
450 V. Livslängden (”useful life”)
specificeras till 7 000 timmar vid
normal belastning.
Förhållandet mellan verkligt,
frekvensberoende rippel och nominell rippelström beräknas som:
Från livslängdsdiagrammet i
fig 9 hittar vi ett approximativt
värde på livslängdsmultiplikatorn
på 16, vid skärningen mellan omgivningstemperatur och rippelströmsfaktor. Uppskattad användbar livslängd blir då:
ELEKTRONIK I NORDEN 4/2010
PASSIVA KOMPONENTER
Fortsatt kondensatorutveckling
Hybridkondensatorerna är optimerade för frekvenser från 100
kHz och uppåt. Hela utvecklingen styrs av mobiltelefoner och
PC-datorer.
– De här kondensatorerna
finns ännu så länge heller inte för
lika höga spänningar som konventionella. Gränsen går vid 100
V idag. Men utvecklingen är
mycket snabb.
– Med märkspänningarna 50
V och 100 V kommer vi in i en
lite ny marknad. Dessutom har vi
temperaturtålighet från -55 till
+135 grader. Vi har automotivespecifikationer och komponenter
för höga g-värden. Det finns kondensatorer som klarar mekaniska
stötar upp till 30 g.
Vanliga våta elektrolytkondensatorer i aluminiumkapsel fortsätter att vara de stora volymprodukterna
när det gäller kondensatorer med hög kapacitans.
Men det finns alternativ och de behöver inte vara så
mycket dyrare.
Ett alternativ är hybridkondensatorer, där man lagt till ett lager av
ledande polymer, men för övrigt
behållit samma uppbyggnad som
en vanlig elektrolytkondensator.
Det ger en rad intressanta fördelar, inte minst ett betydligt lägre
ESR-värde. Men man får också
en mycket stor tålighet mot rippelströmmar och tålighet mot
överspänning och spikar.
– Väljer man den här typen av
stabila kondensatorer behöver
man inte konstruera med de ganska stora marginaler som konstruktörer vant sig vid med våta
elektrolytkondensatorer,
säger
Georg Svensson, försäljningschef
för komponenter och arbetande
styrelseordförande hos Martinsson Elektronik AB.
Hybridkondensatorer kan i en
hel del fall ersätta vanliga elektrolytkondensatorer, också i priskänsliga tillämpningar.
– Ett exempel kan se ut så här:
med fem parallellkopplade elektrolytkondensatorer får man 78
mOhm ESR, 1,2 A rippelström
och 1000 timmars livslängd. En
enda hybridkondensator ger 60
mOhm ESR, 1,2 A rippelström
och 5 000 timmars livslängd.
Hybridkondensatorerna
är
självläkande, på samma sätt som
vanliga elektrolytkondensatorer.
– Väljer man den här typen av stabila kondensatorer behöver man
inte konstruera med de ganska stora marginaler som konstruktörer
vant sig vid med våta elektrolytkondensatorer, säger Georg Svensson, försäljningschef för komponenter och arbetande styrelseordförande hos Martinsson Elektronik AB.
Tillåten rippelström är betydligt högre hos hybridkondensatorn,
jämfört med vanliga elektrolytkondensatorer.
Hybridkondensatorn har ett betydligt lägre inre motstånd jämfört
med vanliga elektrolytkondensatorer.
Alternativt kan livslängden uppskattas med hjälp av den numeriska livslängdsmodellen:
[2] Gasperi, M. L., A Method for Predicting the Expected Life of Bus
Capacitors, IEEE Industry Applications
Society, Annual Meeting, New Orleans,
Louisiana, October 5-9, 1997
[3] Mirsky, G., Determining end-of-life,
ESR, and lifetime calculations for
electrolytic capacitors at higher temperatures, EDN, August 20, 2008
[4] Parler, S.G., Deriving Life Multipliers
for Aluminum Electrolytic Capacitors,
IEEE Power Electronics Society Newsletter, vol. 16, no.1, 11-12, February
2004
[5] Parler, S.G., Thermal Modeling of
Aluminum Electrolytic Capacitors, IEEE
Industry Applications Society Conference, October 1999
[6] Stiny, L., Handbuch passiver elektronischer Bauelemente, Franzis Verlag,
Poing, 2007
[7] Thiesbürger, K.H., Der Elektrolytkondensator, Roederstein, Landshut, 1991
[8] van de Steeg, T., Selecting electrolytic
capacitors for power supplies, DATAWEEK Electronics & Communications
Technology, Issue February 28, 2001
[9] Venet, P., A. Lahyani, G. Grellet, A. AhJaco, Influence of aging on electrolytic
capacitors function in static converters:
Fault prediction method, Eur. Phys. J.
AP 5, 71-83 (1999)
Dr. Arne Albertsen föddes 1965
i Eutin i norra Tyskland och han
studerade tillämpad fysik vid
Kiels Universitet. Han doktorerade 1994 har sedan dess arbetat med bland annat forskning
och utveckling. Sedan 2008 är
han ansvarig för försäljning och
marknadsföring hos Jianghai
Europe.
Resultatet blir detsamma i bägge
fallen. n n n
Dr Arne Albertsen,
Jianghai Europe GmbH
Referenser:
[1] Both, J., Aluminium-Elektrolytkondensatoren, Teil 1 - Ripplestrom und Teil
2- Lebensdauerberechnung, BC Components, February 10, 2000
ELEKTRONIK I NORDEN 4/2010 livslängd
Polymerkondensatorer finns idag i
en rad utföranden, från välkända
OsCon och tantalpolymerkondensatorn PosCap till de tidigare
nämnda hybridkondensatorerna.
En fördel med tekniken är att man
kan nå mycket lång livslängd.
– Vanliga våta elektrolytkondensatorer torkar upp efter mindre än 5 000 timmar. Då minskar
kapacitansen snabbt och ESRvärdet drar iväg. Om man i stället
väljer polymerkondensatorer blir
situationen en helt annan. De
förändras knappast alls. Efter 10
000 timmar förändras värdena
med bara ett par procent.
– Sedan har vi alternativet med
fortsättning nertill på sid 40.
Miniature Power Inductors
for mobile applications
Tiny type power inductors with high current capability
Current capability up to 8 A
Available ex stock
Reference design with all major
IC manufacturers
Samples free of charge
Perfect soldering characteristics
due to integrated soldering pad
Smallest size: 2.8 x 2.8 x 1.1 mm
Extremly compact size
Design-In support included
EMC COMPONENTS
INDUCTORS
TRANSFORMERS
RF COMPONENTS
CIRCUIT PROTECTION
CONNECTORS
POWER ELEMENTS
SWITCHES
A S S E M B LY T E C H N I Q U E
www.we-online.com
39